Ett rim till min kära far.
För att du är så fruktansvärt jobbig men samtidigt så himla bra.
För att du alltid ger en allt man nånsin behöver ha.
För att du alltid klär dig med stil.
För att du har världens bästa bil.
För att du ringer varje dag och frågar vad jag gör.
För att du förmodligen kommer vara livrädd när vi övningskör.
För att du inte kan något alls om teknik.
För att du aldrig kommer vara blek, inte ens när du är ett lik.
För att du är hudiks mest svenska afrikan.
För att du har fet kontroll när du vandrar på stan.
För att du lyssnar på jobbig hyperaktiv musik.
För att du är så galet unik.
För att du inte är en tönt som alla svennepappor.
För att du alltid blir utmattad när du går i trappor.
För att du alltid försöker hjälpa mig med plugg.
För att du alltid skryter om din ”lugg”.
För att du uttalar många ord fel.
För att du alltid fuskar när vi spelar spel.
För att du alltid köper grejer till en när man är sjuk.
För att du spelar hård fast du innerst inne är mjuk.
För att du har allt man kan önska sig av en far.
För att du är en jävla star.
För att du aldrig har avslöjat din ålder för oss.
För att du vågar släppa loss.
För att du inte har några större brister.
För att du och jag brukar ”låtsas” vara rasister.
Detta är några av anledningarna till att du är livets bästa far.
Du får en att vara säker på att även om du försvinner, så kommer du alltid finnas kvar.
Mitt liv skulle vara värdelöst utan dig.
Du gör liksom något bra av mig.
Om du har en dålig dag så vill jag att du minns,
att jag är så oändligt tacksam för att du finns.